I Lotus värld

Förra helgen var vi hemma själva jag och Lotus på lördags eftermiddagen. Vi tog en långpromenad i kylan och när vi kom tillbaka så fick Lotus gå in medan jag gick ner i hagen för att kolla vattnet till hästarna. Kanske är han lite trött efter promenaden...? Det var iaf matte...! 

Hästarna var på ett riktigt brallhumör, sådär så att man blir glad i hela kroppen av att titta på dem! Fölen och till och med de dräktiga stona, sprang runt och bockade! Svårt att hålla sig för skratt!   

Tänkte att , det var ju synd att inte kameran var med, men jag hade dock mobilen i fickan. Så här såg det ut:

Jag har full förståelse för om ni undrar varför jag skriver om hästar på hundbloggen! Vänta ska ni se!

Som sagt, jag gick runt i hagen och fotade och när jag stannade till och tittade på bilderna i mobilen för att radera de bilder som inte skulle vara kvar så gör jag en väldigt överraskande upptäckt!

I mobilen, på ett av korten, upptäcker jag en "vålnad"! För visst måste det vara en vålnad?! Hunden hade jag ju stängt in i köket när vi kom hem från promenaden!

Vi bor i en gammal Bergsmansgård och på 1700 talet då huset byggdes så byggde man huset med en farstu. Man  går alltså in genom ytterdörren och hamnar då i farstun. Sedan går man in genom ytterligare en dörr och då är man i köket.

Om ni fäster blicken upp mot vänstra kanten av den vita muren och sedan sänker blicken något så ser ni "vålnaden..."

Lotus hade helt enkelt tagit beslutet att det var färdigvilat för hans del och öppnat båda dörrarna och gått och lagt sig på "sin" utkiksplats (där han alltid stannar när han är med mig ut och fodrar & dyl.) för att hålla kolla på vad jag pysslade med.

Det här med att ha en arbetande hund med en hjärna som ständigt jobbar med problemlösningar kan vara ganska frustrerande ibland. Givetvis är det ju övervägande väldigt roligt att ha en lättlärd och alert hund, men som i det här fallet då inte ens 2 dörrar kan hålla hunden inne och det dessutom är massa minusgrader ute och hunden har "vädrat" huset till en innetemeratur på ca 11 grader kan man hålla sig för skratt... En liiiten stund i alla fall!   

Lotus har några gånger tidigare "hämtat" mig när jag har fodrat hästarna då jag lämnat honom i huset, men då har jag tänkt att: " Jag stängde säkert inte dörren ordentligt" eller "Varför släpper grabbarna/Micke ut Lotus för när jag sagt att han får vara kvar inne...?" Nu vet vi att han "Kan själv."   

Nu i veckan smög Micke på Lotus för att se hur det går till när han öppnar dörrarna. Jag trodde absolut att han hoppade på handtaget så att de öppnade sig, men det borde vara flera märken på dörren då...

Sagt & gjort! Detta måste undersökas! Micke går ut, stänger båda dörrarna, går sedan runt knuten på huset och ställer sig i ett av fönstren och tittar in. Då får han se hur Lotus ställer sig på bakbenen och placerar vänster tass på dörrposten och tar höger tass och slår till på handtaget så att dörren öppnas!!!  Han kopierar helt enkelt oss tvåbeningar! Scary!

Ja, ja nu vet vi om "problemet" och det finns som vi känner två sätt att komma tillrätta med det. Antingen låsa ytterdörre så fort hunden är inne eller också lära hunden att STÄNGA dörren efter sig.    Det sistnämnda har vi redan börjat lära in... Trägen vinner! (Hoppas jag...!)

/Matte

Tänk att det redan är december!  Om lite drygt en månad fyller våran kille 1 år. Inte klokt vad tiden springer iväg! Men, visst har han vuxit på sig och blivit stilig...?   

Gulliga killen!  Lotus älskar verkligen snön och jag kan inte låta bli att le när jag tänker tillbaka på förra vintern när han kom hem till oss. Han kunde bara kissa i snö så när det drog ihop sig mot vårkanten blev det lite panik då det tunnade ut på snöhögarna! Men, nöden har ju ingen lag, så visst gick det såsmåning om att kissa utan snö!   

 Hittills har denna vinter varit perfekt! Fruset och snö! Den senaste tiden har det varit fruktansvärt kallt, mellan 15-23 minusgrader så nakenfisen (bilden nedan) har fått ett täcke!

                                            "Lotus i pyjamas"

Vet inte om Hurtta-hunden Lotus är lika imponerad av täcket som hans matte är... Han tycker nog det är mest pinsamt om vi skulle möta ngn på vägen...  

På tal om täcke, så bär det iväg ut på en promenix nu! Tur att det är mörkt dygnet runt, så ingen ser att matte tryckt på mig kläder, tycker Lotus... *SKÄMS* 

Tjing!

//Matte

Här kommer lite bilder från mossepromenaden häromdagen!

Igår tog Lotus & jag en mossepromenad när vi kom hem från jobbet och jösses vad kantareller det finns nu! Det fullkomligt sprutar upp gult guld ur marken! Hösten är en underbar årstid! Vad vi är lyckligt lottade att få bo mitt i skogen och bara kunna ta ett kliv och så är man på plats!

Lotus fullkomligt susar mellan trädstammarna när vi är på skogspromenad! En sak som jag absolut aldrig behöver bekymra mig om är att "tappa bort" honom. Lotus har stenkoll på mig! Han vet ju förståss att gör han ett "ärende" förbi mig då & då, så kan man ju ha turen att korvfabriken faktiskt är öppen. Den har hittills haft öppet mer eller mindre för jämnan faktisk. Jag brukar tänka på det att kedjerökare brukar ju få nikotingula fingrar som luktar, ja just det, nikotin och från mina fingrar ligger en konstant inpyrd korvdoft...

En av våra grabbar kommenterade härom dagen: "Mamma, det stinker korv av Lotus koppel!" -"Ja, svarade jag, med tankarna på helt annat håll. Det är bara för att det är gjort av korvskinn..." Har inte tänkt på det förrens nu, men jag sa faktiskt inte att jag bara skojade! Kanske ska ta och informera mina barn att man gör faktiskt inte koppel av korvskinn!   

Har också börjat se över korfabrikens öppettider. Man ska ju belöna, belöna & belöna! Funkar jättebra med hundmöten om man får en korvbit, funkar för det mesta kanon med inkallning, om man får en korvbit osv. Inkallning var det ja... När vi ska åka bil, brukar jag ropa på Lotus och för det mesta kommer han som i ett jihu! Det ligger ju korv i buren, ju!   

MEN, det finns gånger då det inte riktigt går lika snabbt att påkalla hans uppmärksamhet och pirra på Lotus etusiasmnerv så pass att han kommer när jag tycker att han ska komma. På morgonen tex. Då har han sovit hela natten och har energin & fokus på helt annat håll än mig & bilen. Hittills har jag låtit korvbiten ligga kvar i buren, även om jag med irriterade kliv varit tvungen att hämta valpis från hans lilla egna "aktivitet."  Som igår morse då han var i full färd att gräva upp ett gammalt ben som hade vilat i ro, tryggt begravd under schersminbuskens rötter i flera veckor... Inte hade han tid att komma då! Han tittade faktiskt upp ett flertal gånger och spännde blicken i mig och "sa": "Lugna ner dig! Ser du inte att jag arbetar?!" När jag väl var framme, lagom stressad och irriterad, åkte skämssnöret (kopplet) på och när vi väl kom till bilen så visade det sig att korvfabriken för tillfället hade... STÄNGT!   Ooops...! 

Det känns mycket bättre att kunna vara ett med känslan även i hundfostran. Att kunna visa att man är arg när hunden jagar grannens katt & kunna förmedla att man känner avsky & äckel när valpis står med näsan djupt nedtryckt i gödselstacken, fast det i valpis värld verkar vara det mest njutningsbara ögonblicket i hans liv! Att kunna vara sann mot sig själv framför allt. Visst får man bita sig i läppen många gånger som husse & matte och även ha överseende med vissa saker som tex inte skälla på valpis när fatet med lövbiff gapar TOMT när familjen kommer ut i köket och väl ska sätta sig och äta. Ingen var ju faktiskt där och gjorde anspråk på köttet då det hände och det funkar ju så att - "den som hittar´t - den får det!" De ögonblicken är svårast, tycker jag i alla fall. Men, men... Man är ju faktiskt bara människan. I en hunds värld!   

Tjing!

//Matte

Här kommer första redogörelsen från Lotus värld!   

För två veckor sedan startade grundkursen. Vi gick ju valpkursen i våras och det var verkligen jättekul! Lotus är oerhör lyhörd och lättlärd, Aussie som han är!   

Det vi hittills har lärt oss på de här två gångerna är väl egentligen en uppfräschning av valpkursen. Det vi fick oss en funderare på till förra gången var hur vi använder "Nej!". För mig var det alldeles uppenbart! - Nej betyder "Nej, ät inte hästskit",  Nej, stjäl inte mat från bordet osv. Ungefär som att, avbryt för f_n det du nu håller på med nu och kolla på mig!

Vi gick hem till verkligheten och praktiserade "Nej". Familjen testobjekt satt och käkade pizza och för att göra situationen mer frestande så intogs måltiden vid rumsbordet som är ungefär i perfekt näshöjd med "valpis" nos. Lotus passerade och näsan blev så låååång, men han stod emot frestelsen när jag (matte) sa ett bestämt "NEJ!" Han satte sig sedan och stirrade med huvudet lite på sned med ledsna ögon som sa: "Är inte jag med i den här familjen på riktigt, eller..? *SNYFT* Ni behandlar ju mig som en ... HUND...!"   *SÖT*

Nåja, jag hann i alla fall tänka tanken att: "Å, vad han är lättlärd & lydig där han satt med sina stora, runda valpögon då det helt plötsligt, utan någon som helst förvarning, fullkomligt flög upp en hund på pizzatallriken och ryckte med sig det mesta av pizzan som var kvar! Jag blev så fruktansvärt paff, men fann mig snabbt och jag tänkte att "ska han ha pizza, då ska han jäklar få kämpa för den!!! Upp flög jag ur fåtöljen och satte fart efter valpis med ett alldeles fulländat björnvrål till NEEEEEJ, djup hämtat någonstans nerifrån magpartietsområdet!  Valpis drog pizzan efter sig och ut i köket bar det, medans han tittade sig över axeln för att se om jag knapade in på honom. Jakten fortsatte och in for han i rummet igen, allt medan resten av testfamiljen skrattade så tårarna rann!  Herre jösses vilken syn!

Hur det slutade?! Jo, det ska ni få höra! Visste ni att valpisar verkar ha en fullt utvecklad strupe som redan vid 6 månaders ålder klarar av att transportera ner en halv bussola i ett enda nafs?! Inte en endaste tugga behöver de ta, utan en bussola fullkomligt gliiider ner, passerar strupen och rakt ner i magen.  Precis i maglandningsögonblicket lägger sig alltid (utan undantag) valpis ner med en suck och när inflygningen har lyckats bekräftas detta av valpis med en... RAAAAAP, följd av en förnöjd...SUCK...! 

Ja, ja! Grundkursen innehåller ju hela fem kurstillfällen till, så jag hoppas att mitt avgrundsvrål till "NEJ" så småningom hinner tränas upp till att bli tillräckligt effektfullt för att förhindra fler pizzarace genom huset. Kanske t.o.m ska byta till Vesuvio nästa gång för att undvika missförståndet att Lotus "äger" bussolan."  

Tjing!

//Matte